torsdag 19 maj 2011

En ny vän.


Det blev ju en slags katapult revansch igår på den Vegetariska starten på veckan med råbiff och allt och när jag ändå var i Kötthallen för att hämta min råbiffsfärs igår så passade jag självklart på att få med mig lite annat gott därifrån. Ryggbiff är ju som jag sagt tidigare en av min absoluta favoriter och eftersom den var så fin så köpte jag ju givetvis det.

Så idag blev det potatisgratäng som jag hottade upp med vitölk, kapris och parmesanost. Köttet la jag fram i rumstemratur direkt när jag kom hem så under de 45 min jag diskade och gjorde iordning köket samt preppade och lagade min gratäng så hann det bli rätt tempererat för stekning.
Jag har sagt det 1000 gånger men det tål att upprepas. Kött skall alltid vara rumstempererat när du tillagar det. It makes all the difference!

Inga konstigheter här annars. Rikligt med flingsalt och nymald svartpeppar. Med bra kött behöver du inte mer!

På väg till affärn idag så stannade jag för att kolla in alla havets läckerheter hos Sundbäcks Fisk och tjöta lite med min favorit fisk tjej "Biggan". Fan va goa människor det finns!

Vi pratade lite om ditten och datten så som jag inbillar mig att bara vi i Göteborg (läs Kålltorp) gör.
-"Du vet la om att du står jämter en Ängel nu dö!?"

Hon nickade mot damen som stod med sin rullator jämter mig.
Jag förklarade att det kunde jag ju omöjligt veta och undrade leende lite vad hon menade.

Det visade sig vara hennes "favorit stammis" (efter mig då får man hoppas). Och hon berättade hur hon brukade ha med sig nybakat bröd och bullar och alltid ha ett trevligt ord över.

Jag kom snabbt i slang med denna, den andra "stammisen". När jag berättade att jag gjort råbiff dagen innan så berättade hon en underbar historia om hur hon för längesedan tillsamans med sin man alltid gjort råbiff sent på kvällen innan Julafton i alla år som traditon.

När dom städat klart hela huset och finputsat allt inför Julen och barnen äntligen somnat så dukade dom upp med Råbiff, snaps och starköl. Som en tradition och som för att manifestera att "nu är allting äntligen klart".

Det var en sån fin historia och det lät så mysigt att jag blev alldeles rörd. När jag berättade om min blogg gjorde hon klart för mig att hon minsann hade koll på det här med WorldWideWeb o grejer änna, så hon fick ett kort med adressen.
Hoppas hon kommer att titta in här på sidan!

Jag sträckte fram min hand -"Trevligt att träffa dig, jag heter Andreas".
Hon sträckte fram sin över rullatorn -"Det samma, Ella-Britt heter jag".

Jag mötte en ny vän idag.

Ella-Britt hette hon och hon hade en rackarns skön stil!
Jag önskar att sådant här hände överallt, hela tiden.
Men jag tror inte att det gör det.
Jag tror bara det är här i älskade Kålltorp.

Nu sätter jag tänderna i min blodiga biff och njuter.

Dagens recept:

Prata med en främling.
Presentera dig själv.
Skaffa en ny vän.

Kram på er !
//Andy

2 kommentarer:

  1. Ja du Andy..... Ett leende eller ett gott snack kostar inget,tvärtom det GER!
    Det man får tillbaka e oövervinnligt.
    Det värmde att mina favoriter äntligen fick träffa varandra! Ni e fantastiska
    Varma kramar
    Birgitta

    SvaraRadera
  2. Så sant Birgitta. Så sant ! Kram!

    SvaraRadera