För ett tag sedan fick jag en inbjudan till ett studiebesök arrangerat av LRF och Kaprifolkött.
Jag brukar inte vara så het på olika typer av event, sammankomster och jag är generellt sett misstänksam mot i princip allt. Som bloggare så får man så många konstiga mail. Men det här involverade ett besök på en alldeles äkta bondgård som producerar krav märkt nötkött. Ni börjar förstå att det var omöjligt att tacka nej.
Är det något jag älskar så är det att möta människor. Äkta människor i sin unika miljö! Jag har en stark övertygelse om att alla människor är unika, att livet och skapelsen är något heligt, och att alla bär på sin historia. Det mest heliga man kan få vara med om är att bli bjuden in i någons hem.
Detta var precis vad vi blev. En råkall Söndag i November stegade jag, en fullkomlig främlig, helt obehindrat in i Bosse och Berits kök och fick mig en värmande kopp kaffe. Inte bara kaffe förresten utan alldeles nyfriterade Struvor! Denna krispiga delikatess! Skandinaviens "donut"! Bortglömd av många, nästan alla egentligen. Alla utom Bosses Svärmor! Vem står med ett struvjärn och gör struvor nu förtiden? Snacka om verklig delikatess!
Viktor Westerlind vinnare av Årets Kock 2009 in action. |
Efter att ha hälsat på de övriga deltagarna och den tidigare vinnaren av Årets Kock (2009) Viktor Westerlind så stegade vi ut på gården.
Bosse visade runt och berättade om verksamheten i allmänhet och kor i synnerhet. Det var ett ypperligt tillfälle att ställa massa frågor och ha intressanta diskussioner med folk i branchen och människor som kan djur och jordbruk. Verkligen lärorikt och intressant. Men det som gjorde det största intrycket åtminstone på mig var HUR Bosse pratade om sina djur. Den värme som han känner för de här djuren lyste igenom i varje mening. Att se hur de hanterar sina djur värmde mig djupt in i hjärteroten.
Sen är ju kor helt oemotståndliga. Man vill ju bara klappa dom hela tiden.
Sen var ju den minsta deltagaren lilla Juno rätt charmig också.
Självklart fanns det även katter på gården. Katter är ju mina själsvänner så dom blev jag ju genast kompis med. Undrar vad Ingo skulle säga om han fick träffa en riktig gårdskatt någon gång?
Efter den magefika guidningen så blev det Lunch tillagad av Viktor. På menyn stod ryggbiff från gården. Ryggbiff är ju alltid rätt för mig då det är min favorit styckdetalj. Viktor gjorde den sannerligen rättvisa.
Jäkligt skön grej o hänga i ett "hemma kök" med en professionell Kock och snacka matlagning.
Det blev väldigt intressanta diskussioner runt matbordet och jag är glad att jag åkte ut på den här utflykten. Bosse och Berit lovade mig att jag var välkommen fler gånger och jag kommer gärna tillbaka.
Roligt att träffa lite bloggkollegor live också. Människor som man bara träffat på nätet innan blev helt plötsligt levande personer av kött och blod. Den köttigaste och blodigaste av dom alla var utan tvekan "Pannklyvarn från Småland" alias "Högsbo Heston" alias Bladh från EnSaligSoppa! Har ni inte kollat hans blogg ännu så gör det Pronto!
Legenden Bladh in action. |
Att äntligen få träffa denna livs levande myt var lite nervöst. Men efter ca 14 mils racerkörning i en Toyota Aygo så var isen bruten för all framtid.
En nyfunnen vän. Helt klart.
Det var en jävligt bra dag.
Sådana dagar man önskar det fanns flera av.
Och det gör det.
Om man själv vill att det skall göra det.
Vad det däremot inte finns fler utav
är Bosses Svärmors struvor.
Dom åts upp till sista smulan.
Nu måste jag alltså skaffa mig ett struvjärn.
Det och kanske en ko.
Ha en underbar vecka.
Kokram!
//Andy