Härom dagen gick ju jag och Rejjan på promenad i vårt ljuvliga Kålltorp. Vi passade på att gå och hälsa på Mor som gett mig så mycket av mitt matintresse.
Vad lyfter hon ut ur ugnen samtidigt som vi stegar in i hallen?
Precis! En riktigt smarrig hemlagad Kålpudding. Något mer "Kålltorpskt" får man nog leta efter. I synnerhet eftersom namnet Kålltorp kommer just från det faktum att det går att härleda till två stora gårdar som låg här med gigantiska Kålodlingar någon gång från 1600 talets mitt.
Det finns fortfarande en del gamla goa Göteborgare som uttalar det "Kål torp" och kanske är det just därför!?
Konstigt faktiskt att Frankés inte har det på menyn.
Det går ju aldrig att få ut några vettiga recept från Morsan...."Njae. Men jag bara.../.....äh jag bara gör...." Ja ni vet ju hur det brukar låta.
Men ni får hålla till godo med bilderna i alla fall.
Men jag antar att det är för er som för mig. Mammas mat är alltid godast?
Supergott var det och som sagt, jag utnämner det härmed till Nationalrätt i Kålltorp. Så det så!
Tack för idag!
Eller som vi säger i Kålltorp:
-"Änna Gött o se daaj!"
//Andy.
Väldigt trevlig blogg som jag läser varje dag. Personalen på ICA tipsade om den. Bloggen är häst!!
SvaraRaderaSå där ska en kålpudding se ut! Mammor är bäst :-)
SvaraRadera