onsdag 24 augusti 2011

La Dålsje Veta


 Stor lycka i tvårummaren i Kålltorp härom dagen. Älsklingen kommer hem från en trip till skogen med en rejäl laddning Gult Guld!

Det är något alldeles speciellt med Kantareller! Om ni undrar varför det är så många bilder så är det för att min käre vän Roger har fått för sig att hans alldeles nya Hobby skall bli Svamp plockning.
Det är bara det att han inte vet hur en Kantarell ser ut!?

Härom dagen MMS bombade han mig med bilder på i princip varenda flugsvamp som finns med följande text: "Men den här då? Den måste väl gå o äta?"

Så titta noga nu Rogga. Så HÄR ser kantareller ut:

















Jag och Baby gjorde en ljuvlig liten stuvning med smörstekta kantareller, finhackad lök, lite grädde och mjöl, salt o peppar. (Jag tror att jag skall sluta säga peppar och istället börja med att på Werner Vögelis Sweiziska brytning säga pääppär istället).

Vi åt den på rostat Raskens direkt från pannan.















Vi var överens om att det var så gott så ögonen nästan rullade runt i skallen. Sjukt gott! SJUKT!
Som sagt, det är något alldeles särskilt med kantareller.


Igår kom "Dirren" förbi.
Vi gick upp för slänten mot Härlanda och skördade lite på hans kolonilott.
Potatisar, basilika, persilja och morötter. Makalöst hur gott det luktar när man drar en knippe morötter ur jorden!

Eftersom vi båda var gräsänklingar så passade vi på att gå hem och göra lite rejäl "grabba mat". Jag hade samma dag varit i Sävedalens Kötthall och hade således några helt delikata skivor Entrecoté hemma.



Vi gjorde det enkelt för oss. Friterade upp ett par kokta potatisar från gårdagen. Lite tomat och rödlök. En skiva rostat bröd med dijon. Lite riven pepparrot. En äggula. Entrecotérna stektes till perfekt medium på hög värme. (Jag hoppas inte jag behöver gå igenom hur viktigt det är att köttet innan tillagning är rumstemp vid det här laget?)

Vi satt helt tysta efter att ha fått den första köttbiten i munnen.




En riktigt god köttbit är en sån fantastisk njutning så ord räcker inte till!

Vi snackade massa skit och hade jäkligt trevligt.
Rejjan fick ett märgben som slaktarn slängt med på köpet så hon hade fullt upp under bordet med sitt eget lilla Kött-delerium.

-Va gör du med min hund? Frågade Jenny häromdagen.
Ja det kan man undra?
Jag skämmer nog bort henne lite.

Men min bestämda uppfattning är att ALLA i den här familjen skall ha det gött.
Inte bara dom med två ben.
Katterna fick rå lax idag. Dom blev tokiga!

Det är så vi gör det här i Kålltorp.

Vi  kanske inte vet vad "La Dålsje Veta" betyder.
Vi kan inget om Franska Patéer.

Men vi har det Gött änna! 

Over & Out!
//Andy.

1 kommentar:

  1. Som vanligt läsning som får mungiporna att gå uppåt :-)

    Blir nästan sugen på att flytta till Kålltorp. Fast då blir det ju så långt till vårt smultronställe på landet - så det går nog inte.

    SvaraRadera