tisdag 11 september 2012

Äppelpaj alá Farmor Anka.


Kommer ni ihåg hur pajerna såg ut i Kalle Anka tidningarna man läste som barn? Jag gör det. Jag kommer ihåg mycket just hur mat framställdes i serietidningar och jag minns att jag själv redan som barn hade en önskan att få maten att se ut som den gjorde där.

Jag kommer att tänka på det nu när jag skriver det. Hur jag te.x bad min mamma att lägga alla pannkakor i en gigantisk hög med enorma mängder sirap rinnande över dem. Det var inte så gott men det såg FANTASTISKT ut. Eller hur jag i affären ville köpa en hel lammfiol bara till mig själv för att jag ville likna Asterix & Obelix.

Kul för morsan att gå och handla med en krullhårig 10 åring med jätteglasögon som envist insisterar på att köpa en hel lammfiol att gnaga på.

All heder åt henne. Men som sagt, nu är jag vuxen och är man vuxen får man vara hur barnslig man vill!

Efter att ha kollat lite recept på Amerikanska sidor så skred jag till verket.


En rejäl mördeg trollades ihop med ca 100gr margarin något som jag annars avskyr, men det skulle tydligen göra degen smidigare (vilket jag inte tyckte det gjorde). Det blev säkert lika mycket smör. En äggula. En nypa salt. Lite kallt vatten. 5 dl mjöl och en sjuhelvetes knådande/nypande med en gaffel.


Har försökt göra sån här pajdeg flera gånger nu men tycker aldrig jag får det riktigt bra. Men efter en timme i kylen kavlades den ändå ut och fick klä en pajform.


Jag delade degen i två delar varav den ena lite större (den till botten).

Åtta stycken stora äpplen, hälften gröna, hälften röda skalades och skivades i små bitar.
Det blev två stora djupa tallrikar. Jag blandade rikligt med kanel, råsocker, riven muskot och vanligt socker och stekte sedan härligheten i stekpannan för att sedan låta det svalna. Jag passade även på att pressa lite citron över dom när jag stekte.



Äpplefyllningen fick sedan ta plats i pajen och fick ett tjusigt lock ovanpå sig. Locket penslades med uppvispat ägg.




In i ugnen, nu minns jag inte exakt, kanske 175gr i 35 min.

Den blev majestätisk måste jag säga.
Ett misstag dock.
Jag skulle förgräddat botten separat innan. Det som hände var att saften från äpplena löste upp bottendegen med resultat att pajen inte blev hård undertill. Överdelen däremot var fantastisk gyllenbrun och krispig.


Sötman, krispigheten och syran ihop med lite färdigköpt vaniljsås smakade ljuvligt.

Och visst ser den sådär sjysst animerad ut?
Precis som nysnodd från Farmor Ankas kök.



Det sägs ju att livet är en film och att du själv spelar huvudrollen.
Idag blev det Disneyfilm för hela slanten.

-Quack, quack!!!
//Andy.

Rejjan vaktar ugnen.

6 kommentarer:

  1. Ha ha, jag kan se Lill-Herran precis som du beskriver det. Besvärlig unge men på G redan då :-) Förstår precis vad du menar med den där pajen. Med utskurna hål i degen som det pyste ur...

    Du är allt bra nära Disney-versionen med den här pajen. Aj, vad gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha ha, Lill-Herran, det skulle du aldrig ha skrivit, nu kommer min Sambo att kalla mig det konstant!

      Radera
  2. Jag säger bara Dagobertmacka... är det inte där du hittat inspirationen till dina burgare ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dagobertmackor is the shit! Fy farao va gott!

      Radera
  3. Vilken härlig paj, och hund! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar ! Rejjan hälsar och tackar hon också!

      Radera