Pulled Pork. Lätt som en plätt.

Jag har ju skrivit flera inlägg om Pulled Pork. Det är ju alltså något av det enklaste man kan göra! Jag tänker inte lägga upp något recept. Man skall INTE ha recept till Pulled Pork eller Pulled Beef. Det skall göras efter den personlighet och det dagshumör tillagaren är på. Då blir det som bäst.

Men några grundläggande grejer ändå. Fläskkarré på bit. Gärna utan ben. Putsning behöver du inte bry dig om så noga om det inte är någon jättefet konstig bit som stör dig.

Skölj köttet i kallt vatten och tvätta av det med händerna. Torka det sedan med hushållspapper eller en ren handduk.

Blanda sedan kryddor du gillar. Jag tog: salt, svartpeppar, paprikapulver, chiliflakes, superstarkt chilipulver från Afrika, kummin och vitlökspulver och masserade in i köttbiten. I en lagom trång gryta lade jag sedan äppelskivor i botten så grisen skulle ligga bekvämt.
Den skulle ju ändå vara stillasittande i nästan 6h.

På sidorna i grytan tryckte jag en sönderhackad tomat som börjat se lite vissen ut, en rejäl skvätt av min nyöppnade öl och en matsked flytande hickory arom (liquid smoke). Observera att vätskan på intet sätt skall täcka köttet! Ungefär 1/3 till max hälften skall vara täckt. Uppepå köttet smetade jag tomatpuré och grovkorn senap. Ungefär en matsked av var.

Innan Ugn.

Sedan åkte locket på och grytan placerades i ugnen vid ca 16:30. Kvart över tio samma kväll var den klar. Så nästan 6 timmar blev det. Denna bit var på 1,2 kg och temperaturen var satt till knappa 125gr. Någon gång då och då under kvällen tittade jag till den men det var nog mest för att känna doften och få anledning till att smyga ut i köket och öppna en öl.

När den är klar lyfter du ur köttet ur grytan och drar isär fibrerna med två gafflar och tillsätter efterhand skysås från grytan. Köttet skall mättas och då kommer det att vara saftigt, mört och otroligt smakrikt!

Efter Ugnen.

Pullad och mättad med skysås.

Det var svårt att sluta småäta när jag stod där på kvällskvisten.

Fiffigt nu när det är så kallt att man snabbt kan kyla ner saker på balkongen. Nästa morgon var det bara att ställa in den i kylen för att sedan värma på den till kvällens övningar.

En annan sak som är bra nu när det är så kallt är att det är enkelt att avfrosta frysen eftersom man kan förvara matvarorna utomhus. Glöm bara inte att täcka över dom med något då skator och andra fåglar är bra sugna på att titta närmare på ditt skafferi.

Både Ingo och Rejjan följde noga arbetet med avfrostningen. Åtminstone Ingo som var vansinnigt fashinerad över hur vattnet droppade därinne.

Imorse gick jag som vanligt upp tidigt. Snöstorm som bara den. Skönt att smyga upp och sätta på kaffe och tända små ljus. Ingo smätte direkt upp i fönstret och följde intresserat varje gigantisk snöflingas färd mot marken.

Efter ytterligare någon timme. Sådär vid halv åtta snåret masade sig Rejjan upp. Hon kommer vinglade över ekparketten med grumliga ögon och lägger sig bekvämt tillrätta framför Tv´s nyhetsmorgon. Hon älskar att kolla på TV.

Dock dröjde det inte många nanosekunder innan Ingo (som är pigg som en studsboll på morgonen) avundsjukt inser att det är en ny huvudperson i vardagsrummet. Detta tolereras ICKE! Och eftersom han vet att Rejjan är morgontrött och därmed ofarlig så tog han därför för sig av uppmärksamheten. Ser han inte nöjd ut så säg?

Ja så kan det gå till här i Kålltorp.

Det har i princip inte hänt någonting utöver det vanliga.
Det är precis det som är det extraordinära.

Nu slänger jag ihop några pitabröd till min Pulled Pork sen går jag ut och rullar mig i snön.
Tjoflöjt!

Och du.....TACK för att du tittade in!
//Andy

Du & jag är miraklet här.

Som många utav er kanske vet vid det här laget så gillar jag inte snö. Inte vinter heller för den delen. Allt tar sån tid...mitt tålamod är liksom inte riktigt lagt åt det hållet. Men jag måste erkänna att när temperaturen håller sig på minusgrader och snön faktiskt blir liggande vilket man inte är så van vid i Göteborg så är det ju trots allt ganska vackert.
Så länge man får vara inomhus vill säga.

Inomhus och laga mat.

Inga jättefräcka grejer som kreerats här det senaste. Det är fullt upp med Julbestyr och jobbstress känns det som. Är det inte underligt hur tempot skall ökas till vansinne innan Sverige skall gå på sommarsemester eller när Julen nalkas?

 Jag tog en tur till ett större köpcentrum häromdagen. Vilken hets! Jag blir faktiskt ledsen när jag ser dessa tomma, sorgsna och nästan arga flackande blickar som med tillhörande kroppar flänger osaligt från affär till affär. Att höra hur människor talar till varandra och till sina barn är fullständigt förfärande! Jag säger som Strindberg; "Det är synd om människan". Barnen gråter och föräldrarna ser ut som de precis kommit ut från psykakuten. Var är den riktiga Julstämningen? Släpp in någon på P-platsen du väntar på, håll upp dörren för en dam överlastad med kassar, är det inte DET julen borde gå ut på? Medmänsklighet och ödmjukhet? Ja, ja det skall inte bli någon längre utsvävning om det. Det var bara en reflektion.

Som sagt inget speciellt att rapportera från matfronten. En frukost med pannkakor på sängen med rosa vispgrädde (lingonsylt) till Älsklingen.

 Den sista bilden är givetvis min tallrik pga av ägg och bacon. Många kanske tycker det är en konstig blandning men jag är alldeles för usa-skadad så jag älskar det! Pannkakor var min absoluta favoriträtt när jag var barn. Det var något vi inte åt ofta hemma så när jag var hos farmor eller hon hälsade på så gjorde hon alltid pannkakor till mig. Jag hade nästan glömt hur gott det är med riktiga, hemlagade och alldeles nygräddade pannkakor. Underligt att jag inte gör det oftare!?

Något som är glädjande den här tiden på året är ju att man kan äta massor av sånt här:

 

 Just det; sill. Hur gott är det inte med sill? Jag fullkomligt frossar i sill den årstiden och det är förmodligen en av anledningarna till att man inte äter det så mycket resten av året. Men nu! Vad gott det är!

Eller dom här små rackarna:

Vörtbrödsmackor med rödbetssallad och köttbullar. Gärna lite flingsalt uppepå.
Jag skrev ovan att det inte varit några sensationer på matfronten. Men nu när jag lägger upp bilderna så ser jag ju, det var det ju visst.

För en sådan smörgås i favoritfåtöljen omgiven av människor och djur man älskar av hela sitt hjärta, med snöstormsbyarna piskande på rutan.

Ja det är ingen sensation.
Det är ett mirakel!

Tack för idag.
//Andy.

ps. ni glömmer väl inte att EnHerransMat finns på både Facebook och Instagram? ds.

-Hallelujah i Snön !

Det har varit lite tekniska problem om ni undrar var jag hållt hus? Dels med bilderna här på bloggen men även på Instagram. Delningsfunktionen har hitills fungerat klockrent från instagram till Facebooksidan (båda heter EnHerransMat om ni inte kollat dom innan) men nu helt plötsligt så funkar det inte längre. Bilderna från Instagram "delas" inte på FBs Page wall längre!? Om någon IT klurig person sitter inne på svaret så mottages tips gärna då jag fått mycket positiv respons på att dela mer impulsiva inlägg där.

Sedan så har jag tagit bort all reklam här på sidan som ni kanske ser så inget avtal med google längre. Tycker redan det känns "renare och skönare". Har även avbrutit mitt samarbete med Hittarecept.se efter att ha läst om hur de använder nofollow links och verkar ha ett underligt sätt att bygga sin sida. Vet inte om det var så bra? Tappar ju en del trafik då jag fick mycket träffar därifrån innan, men än så länge så verkar det bara vara drygt 50 st om dagen. Man får väl hoppas att ni som hittar hit fortsätter att titta in och kanske tipsa era vänner och bekanta om ni gillar det ni ser och läser. Hur som helst så skall jag prova att köra utan dom här kopplingarna ett tag så får vi se hur det går. Passar på förhand på att tacka för allt stöd!

Nå, hur går det på matfronten då? Jorå. Det kokas. Det steks, kokas, bryns och blandas i en salig röra.
Bland annat så har jag gjort en riktigt Höst/Vintrig gryta.

Egentligen så är det en boeuf bourgogne. Det är sjukt enkelt att bara slänga ihop lite rotsaker, rött vin, kryddor, buljong och högrev. Högreven  putsas (tyvärr var det nytt bottenrekord för slarvig styckning från Stora affären) och skärs i bitar och bryns sedan på hög värme med lite smör för att sedan flyttas över till grytan med resten av godsakerna. Sedan kan du luta dig tillbaka och bara slöa några timmar. Min stod på ca 5h. Lägg märke till mycket charmiga Herr Ingo på bilden ovan. När jag vände mig om för att hämta kniven och putsa köttet så var han snabbt där och högg sig en tugga! Det råa köttet fick verkligen katterna att gå igång. Det blev en och annan putsbit till både Ingo och Tiva som tack för visat intresse.

Grytan fick en härlig mustighet från det röda vinet, de droppar hickoryflavor som jag hade i och den färska chilin gav ett angenämt men bestämt bett. En sån här gryta blir aldrig likadan från gång till gång och det är det som är själva charmen med det. I alla fall tycker jag det.

Att sedan servera den med kokt potatis eller en bit gott bröd det värmer upp en frusen själ i detta ofrivilliga Snökaos som Kålltorp hamnat i.

Tilläggas bör att Rejjan inte vant sig ännu och nog aldrig kommer att göra det vid att katterna obehindrat kan ta sig upp på bänkar och bord och på så sätt få en första bit utav det mesta som tillreds i hemmet.

Förbannad är hon!

Som extra helgmys gjordes även Canapéer.
Inga konstigheter.
Smörstekt vitt bröd.
God röra.
Kallrökt lax.
Röd och Svart Stenbitsrom.

Peace of cake!
Röran gjordes på creme fraische blandat med majonnäs, hackat kokt ägg, finhackad rödlök, finskuren lax, röd stenbitsrom och svartpeppar.

Vansinnigt gott. Rent utav sinnligt om du frågar mig. Det frasiga stekta brödet ihop med lenheten från majonnäsen tillsammans med sältan och de små explosionerna från stenbitsromen. Sjukt enkelt, men fullständigt genialt!

Mat kan vara som religion. Den saken är säker!
-Hallelujah i Snön !

Trevlig Söndag önskas!
//Andy

Vegetarisk Lasagne & vad livet lärt mig.

Idag hade jag planerat att ha en mysig eftermiddag i köket.
Snökaos på utsidan. Varm spis på insidan.

Det kändes som den sanna medicinen mot värk i kroppen och en väckarklocka som ringer 5 varje morgon.

Sagt och gjort. När stämpelklockans ljuva sång ringt ut för dagen (jo det finns faktiskt stämpelklockor kvar!) togs den rostiga gamla bilen från fabriken genom snövallarna till närmsta mataffär för att bunkra upp med några nödvändiga ingredienser.

Jag ville göra något nytt fjärran dom stora chunksen av ryggbiff som jag annars brukar fresta er med här på Bloggen. Vegetarisk Lasagne hade flaxat runt som en idésparv i min hjärna en längre tid.

Vad skulle man då behöva???

1 pkt Lasagneplattor (såklart!)
1 påse fryst broccoli.
1/2 pkt fryst Quornfärs.
Krossade tomater.
Färsk timjan.
Vitlök.
Lagrad Parmesan.
Lagrad Prästost.
Fet grädde.
Creme Fraische.
Kryddor.

Broccolin kokades i saltat vatten ca 3-4min och fick ånga av. Sedan mixades den med lite av vattnet, olivolja, basilika, vitlök, salt, peppar, en skvätt grädde och massor med färsk timjan. Lite chiliflakes fick sätta piff på den nu sammetslena purén.

Quornfärs stektes upp i smör och olja. Med vitlök, krossade tomater, tomatpuré och kryddor skapades en förvånansvärt god köttfärssås.

Ingo inspekterar pastan.

Ett ugnsbleck smörjdes med olivolja. Plattorna lades ut. Sedan var det bara att börja varva. Precis som med kläder den här årstiden så var det "lager på lager" som gällde.

Som toppsås blandade jag Creme Fraische, ohyggligt mycket riven ost och vispgrädde.

 Och nu ett ord om vispgrädde. Jag har börjat köpa den "gameldags" grädden igen. Jag har nämligen börjat märka en rejäl skillnad i både smak och hur den uppför sig. Tittar ni på förpackningen så ser ni att de flesta har 36% medans den mer "gameldags" har 40%. Prova att hälla upp 2dl av varje och sedan vispa den för hand. Vilken skillnad!

Ja ja, det var ett sidospår. Denna ljuvliga sås hälldes över hela härligheten och toppades sedan med den rivna Lagrade Parmesanen. Tricket här var ju att ha massa prästost i fejk bechamelen och istället toppa med den dyrare Parmesanen. Visst, skall ni ha svärmor på middag för första gången så kanske det är okej att göra en ostsås på ost för 300 spänn, men till vardags funkar det här tricket minst lika bra.

Gratinera härligheten i 200gr ca 23 min.

Att se älsklingens ansiktsuttryck när hon stiger in genom dörren, stelfrusen och med snötäckta stövlar identifierandes doften med nyfikna näsborrar är näst intill oslagbart.

(Kött bakom lasagnen? Salami Calebrese Picante)

Mat är sannerligen glädje.
Men glädje blir först äkta glädje när den delas.
Det lilla har livet lärt mig.

Livet har även lärt mig att med en klok tunga
kommer man längre än med ett svärd.

Att passion alltid slår akademiska studier.

Och att katter är något av det bästa sällskap en människa kan ha.

Ha de gött därute i snön.
//Andy.

Midvinternattens köld är hård.

"Stjärnorna gnistra och glimma....
Andy äter så mycket gott att han nästan svimmar!"

Efter lite bök hit och dit så funkar bloggen nu som den ska igen och jag kan få upp bilder. Dels tack vare att jag skapat ett nytt användarnamn och fintat Picassa och google så att jag får "börja om från noll" med mitt bildkapital dels för att jag redigerar bilderna INNAN och förminskar dom vilket gör att det nya lagringsutrymmet kommer att räcka tusentals gånger längre. Gött mos!

Då så...tillbaks till maten.
Jag kunde baskemej inte hålla mig igår. Det var första advent och jag gick All in!

Iväg till underbara Birgitta på Fiskaffären. Hon är ju den underbaraste människa som Kålltorp har skådat! Med sitt härliga leende och sitt goa skratt lyser hon upp tillvaron för att fisk och skaldjursälskare här i stadsdelen. Hon hjälpte mig att välja ut den godaste franska löksillen, kräftsillen med mera, med mera.

In på Ica och raffsa ihop vörtbröd, rödbetssallad, ägg, griljerad skinka och potatis. Efter det en rask promenad hem till Mor.

Sedan dukade jag och hon upp detta fantastiska lilla Advents Julbord och njöt för fulla muggar.
Vi var båda mer eller mindre saliga. Det är något alldeles speciellt med den där allra första tuggan vörtbröd.

Vi hade så roligt och satt och ljög en stund. Det är dom där små stunderna som är guld värda i livet.

På kvällen så gjorde jag en ruskigt snabb och enkel vegetarisk grej till Älsklingen. Okej, kanske inte det mest fantasifulla man kan tänka sig. Men jag tänkte ändå tipsa om den här eftersom den var så superenkel.

Djupfrysta Quornfiléer.
Blanda krossade tomater, lite tomatpuré, kryddor, chilipulver och ett par droppar soya. Häll över så det precis täcker Quornet. In i micron på full effekt ca 3 min. Tag ut och vänd filéerna och kör 3min ytterligare.

Jag hade en kall potatis över i kylen som skivades och stektes i smör och olja.
Ihop med lite chili Bearnaise så blev det en "under 10 min" vegetarisk Steak Dinner med godkänt betyg.

Rejjan tycker det är kul med snö. Hon kör ner sitt lilla platta fejs och plöjer små gångar så flingorna flyger.

Jag tycker inte det är lika roligt. Inte för att det inte är fint, för det tycker jag verkligen att det är utan mer för att allt blir så krångligt och långsamt. Trafiken blir försenad och man skall klä på sig massor av kläder. Inte helt kompatibelt med min impulsivitet och brist på tålamod.

Men som sagt om man tittar ut såhär så är det ju superfint.

 Ha en go kväll!
Nu ska jag äta pepparkakor med ädelost och dricka Julmust.
Inte fy skam en Måndagkväll i Kålltorp.
Over & out.
//Andy.

Saken e Biff!

Fast det är den ju inte riktigt ändå. Jag har nackspärr. Naprapatbehandlingar, linement, värktabletter, inget hjäper. Inte ens god mat. Ja ni förstår. Då är det illa för en amatörkock och matälskare.

Men mat måste man ha ändå. (Ovan ser ni den klassiska Lördagsmiddagen, Ryggbiff & bakad potatis)

 Så visst har det kokats ett och annat i det lilla Kålltorpianska köket trots detta. Veckan flög ut med en solklar kopia från min nyfunne vän Viktor Westerlind. Desserten han gjorde till oss ute på Bondgården var fullkomligt fantastisk!

Jag kopierade den rakt av. Dock utan recept. Som ni vet så gillar jag ju inte recept. En chokladmousse i lite mörkare tappning än Viktors. Rostade pumpakärnor som var en ny upptäckt för mig. Flingsalt och råsockerkanderade äppelbitar (syrligt äpple). En lätt dessert som jag gjort många gånger, men med den nya inspirationen innefattande saltet, äpplet och pumpakärnorna så får den helt nya dimensioner. Helt plötsligt blir det en lite mer "finkrogs dessert".

Verkligen gott!

Häromdagen så blev jag sjukt sugen på en äkta megaklassiker. Köttbullar och potatismos!
Låter kanske inte mycket för världen? Men det är det.
Inte särskilt svårt att göra från grunden. Men helt magiskt sinnligt!

Börja med att stånka ditt eget potätemos.
Jag brukar grovtornerna, dvs skära bort skalet med kniv ytterst slarvigt och slösaktigt. Potatis är såpass billigt och mitt hushåll såpass litet att jag tycker det är värt det istället för att stå och skala. Oftast är det faktiskt just skalningen som gör att jag undviker potatis. Halvera bitarna och koka i rejält saltat vatten. Provstick med kniv. Mjölig sort är att rekommendera.

Häll av vattnet och mosa potatisarna ihop med ett par rejäla smörklickar. Tillsätt lite salt och riven muskotnöt. Fortsätt mosa och tillsätt vispgrädde eller röd mjölk i omgångar. Beroende på vilken konsistens man önskar så fortsätter man antingen med en gaffel eller elvisp om man vill ha det pösigt och luftigt. Jag körde elvispen den här gången då jag verkligen längtade efter en luftigt och fluffigt mos. (Jag vet att jag i ett gammalt inlägg brännmärkt Elvispen, men man kan väl ändra sig?)

Fy rackarns vad gott! Man får försöka hålla sig från att äta upp allt med skeden direkt ur kastrullen.

Sen var det ju det här med köttbullarna. Jag använder alltid färs bara av nöt, men det är ju en smaksak, blandfärs funkar ju faktiskt. Men jag gillar nötfärssmaken, även om man inte får dom lika kompakta och fasta som med blandfärs. Men det är en smaksak och avgörs ju även av de råvaror man råkar ha hemma.

Istället för ett recept så ska jag avslöja huvudtricket nummer 1: Finhackad gul lök som bryns i smör, salt och en gnutta socker och som sedan får svalna innan den blandas i färsen. Detta passar bra att göra först.

Sedan använder jag ströbröd som får svälla i grädde i minst en kvart innan övriga ingredienser blandas i.

 
Trick nr 2: Blanda alltid färsen med händerna, enda sättet att få den RIKTIGT blandad. Tänk på att hålla alla ingredienser kalla när du har med malt kött att göra för bakterierisken. Så det blir kallt om händerna men det är bara att lida.
Trick nr 3: Smaka på färsen. Är kryddningen bra? Behövs det mer salt? Nu har du möjlighet att styra.

Sedan är det bara att börja rulla och steka. Rulla och steka. Rulla och steka.

Resultatet blev sjukt goda köttbullar. Och även om det var mammas recept som jag lärt mig sedan jag var liten så tror jag nästan dom blev bättre än hennes den här gången. (Nu när även mamma fått kläm på det här med internet så kanske du läser? Nå vad tror du Mamma ;)

Hemgjord lingonsylt, potatismos och köttbullar. Är det inte en dröm? Om än enkel sådan, men ack så tidlös. Vem gillar inte det här? Ung som gammal. Rejjan tog för givet att samtliga köttbullar var till henne så hon satt snällt under spisen mellan mina fötter och visade sitt allra snällaste jag. Då är det svårt att inte tappa en köttbulle då och då under stekningen.

Ingo är ju alltid med där det händer (särskilt om det gäller kyckling). När vi tittade på Så Mycket Bättre igår kväll så kom han flygande i gardinen när det var Majas dag och skrek: "Det här är min låååååt!!!" (Nobody sleeps when I´m awake)

Ja, ja....så går livet här i Kålltorp.
Tio minusgrader har vi fått av Gud i helgen.
Om det tycker nacken inte.

Jag är inte bara Republikan,
jag är Ateist också.

Trevlig Söndag på er!
Kram.
//Andy


ps. dagens dryckestips är ölen på Rubrikbilden. Samuel Adams Winter Lager. En riktig höjdare! ds.