onsdag 2 januari 2013

Bästa hemgjorda Hamburgaren! (Förvånad?)



Men Herre Gud! Var e mänskan?

Jag vet att ni undrar var jag hållt hus.
Har han tappat aptiten?
Är spisen trasig?
Har stekpanna spruckit mitt i tu?

Nej då. Ingen fara. Jag är här.
Det har varit så otroligt mycket Jul och Nyår och sånt där i vägen bara.
Dessutom passade jag på att sticka till mitt älskade Höganäs ett par dagar också. Så man kan väl säga att jag flugit lite under radarn.
Men visst har det lagats och ätit enorma mängder mat här, den saken är klar.
Men jag tänkte inte tråka ut er med Julskinkor och sillinläggningar eftersom jag misstänker att ni fått nog av det ändå?

Däremot måste jag dela med mig av en alldeles ljuvlig sak som jag gjorde till förrätt på Nyår.

Pumpasoppa med smulad fetaost och rostade pumpakärnor.


Nu är det väl kanske en Squash egentligen, hur som helst det är den där som ni går förbi som ser ut som ett stort päron i affären.
Butternut pumpkin.

Vi har vart helt sålda på det sedan Älsklingen tog med sig pasta från sin senaste Italienresa fyllda med detta.
Den har en väldigt rik smak och precis som namnet säger, en lite "nötig" karaktär.



Kärna ur pumpan och rosta den i ugnen ca 20 min med lite olivolja och salt.
Fräs sedan upp minst 7st charlottenlökar och några vitlöksklyftor i en kastrull. Finhackat som synden skall det vara. Tillsätt sedan den rostade pumpan och rör runt.

Tillsätt en skvätt vittvin eller vanlig äppelcider tillsamans med grönsak eller hönsbuljong. Låt sjuda ca 20 min. Mixa sedan soppan slät. Tillsätt grädde och ge den ett uppkok.


Servera med smulad fetaost och rostade pumpakärnor.
Detta är en riktig höjdare mina damer och herrar och fungerar alldeles utmärkt även som varmrätt.


Men vad hände med Burgaren då?

Jodå, på Nyårsdagen hade jag kanske precis som du ett lite extra sug efter något riktigt smarrigt. Men jag kände mig utledd till dödens på den vanliga promenaden till Pizzerian. I ärlighetens namn så är jag sjukt trött på vanlig "pizzerian runt hörnet" pizza. Så det blev en tur till affären istället.

Där fanns en riktigt fin bit högrev som gömde sig i kyldisken. Vikten låg på nästan 650gr vilket skulle bli perfekt för 3st burgare.


Biten skars i centimetertjocka kuber och förvarades på en tallrik i frysen ca 40 min tillsamans med kniven och malskivan till köttkvarnen innan det var dags att mala den. Det blev en fin och ganska grovmalen färs. Så som jag tycker den skall vara till burgare. Mal man för fint eller flera gånger så tycker jag lätt det blir Wallenbergar smak och lite jolmigt. Man skall vara rädd om texturen. Fast det gäller ju alltid kött.

Av denna tjusiga numera processade råvara formades varsamt 3 st biffar vägandes 200gr styck. Det där med att forma med plastfilm alá Heston tycker jag inte alls är någon succe. Det har jag skrivit om förut. Efter jag vägt upp önskad mängd brukar jag forma en boll, ungefär som när man skall göra en snöboll. Dock med lite lättare handlag. För att sedan helt enkelt platta ut den försiktigt. Det är viktigt att inte bearbeta köttpucken för mycket och gärna få lite jämnhet i kanterna medelst en under tiden pågående cirkelformad rörelse. Det är lite trixigt. Men du får snabbt känsla för det.

Tillbehören iordningställdes.
Saltgurka såklart men även tomat och rödlök.
Till detta gjordes en "baconaise", dvs knaperstekt smulad bacon blandad med majonnäs och dijonsenap.


Sen var det bara att steka köttpuckarna och börja bygga.

När jag format mina biffar så droppar jag ett par droppar Liquid Smoke på köttet som jag sedan strycker ut över den blivande burgaren. Bara några droppar för att få den där utomhus känslan.
Vad jag sedan gör är halv nyckeln till framgång.


Jag saltar den sidan som först skall möta värmen. Och jag saltar rejält! Ett bra salt skall det vara och rikligt. Detta gör att du förseglar/karamelliserar ytan mycket snabbare. Dvs du får en näst intill hård stekyta. Vilket är precis det du vill ha.
En krispig, smakrik yta med en kärna av Medium till Medium well.

Jag skivade även gul lök som stektes med rikligt med smör och en aning socker för att bli en utav toppingarna.
Är man fullständigt mattokig som jag är så är utseendet viktigt. Det kan till och med gå så långt att man tar till extra verktyg för att få den där "Ultimate Grease look" som är själva pricken över i när man skall njuta en RIKTIG Burgare!


Ni ser att vi Matbloggare är lite knasigare än andra vad gäller mat va? Men skall det bli perfekt så ska det!
Den Vegetariska varianten.
Givetvis bjöds det en vegetarisk variant till frugan men som ni ser på bilden så blir det inte alls samma "Fettbombs/gris/jagvillklämmaihopdig och äta dig" utseende alls på den.

Att äta en sån här burgare är en mycket omvälvande upplevelse. Jag garanterar att du inte kommer att förstå känslan. Något som du känner igen så väl.
Något som du ätit kanske tusentals gånger.
Ändå smakar det så himmelskt, så ljuvligt som något du aldrig tidigare känt.


Ja det är konstigt.
Lika konstigt som att solen går upp varje dag.
Mayaindianerna grubblade mycket på det.
Men jorden gick inte under.
Undrar vad dom hade tyckt om Hamburgare?

Nu börjar jag urarta.
Antar att det är glädjen och abstinensen från bloggandet.
Bäst att avsluta.

God Start på ert nya år!
Kram
//Andy

1 kommentar:

  1. Förstod ju att du var bortrest och hade koll via Insta så jag har varit lugn men välkommen tillbaka hit!

    Butternut och feta låter som en bra kombination, mjukt och vasst liksom...

    När jag såg burgaren på Insta höll jag på att dregla mig uttorkad. Och nej, inte förvånad alls att det blev den bästa. Hittills :-)

    SvaraRadera