Hej alla glada! Som ni kanske har märkt på Instagram (www.instagram.com/enherransmat)
Så har jag sista tiden varit smått besatt av bakning. Jag har bakat högt och lågt, långt och kort och lite allmänt hit och dit. Jag ju som jag sagt tidigare alltid HATAT o baka, men nu är jag som förbytt. Det är surdegen som fått mig att ändra mig. Visst det är fortfarande mycket matematik och kemi inblandat (inga höjdarämnen för mig) men efter att sett en liten filur på TV så ändrades allt. Mannen som jag såg på TV heter
Sebastien Boudet och är helt underbar. Han är KUNGEN av surdeg kan man säga, men har har en sån smittade glädje för sitt bröd och en sällan skådad passion för det han gör att det inte kan undgå att smitta. Och säger han att alla kan baka surdeg så tror jag på honom. Så...jag testar.
Jag sätter en surdeg för andra gången i mitt liv. Och den tar sig. Jag börjar baka på den och det funkar. Det blir inte jättebra, men det fungerar. Men det är först när jag köper riktigt bra mjöl från Limbacka Kvarn som det verkligen börjar hända grejer! Det blir magiskt. Genom att följa enkla råd från Sebastien och bara ha is i magen och låta saker och ting ta sin tid så blir resultatet makalöst.
Det blir till och med bättre än de flesta surdegsbröd jag köpt tidigare. Verkligen jätteroligt. Min älskade Sambo som precis gått över på strikt lchf tittar bara förtvivlat på mig om kvällarna och skakar på huvudet. Men eftersom hon är en så klok och förstående kvinna så låter hon mig hållas. Jag antar att hon ser i blicken på den där mannen som precis fyllt fyrtio år med händerna fulla av kletig deg att han är precis lika lycklig som ett barn i sandlådan. Så stort tack till både dig min älskade och till Sebastien Boudet. Med fler såna passionerade matmänniskor i Sverige så kan vi snart äta sjysst mat. Mat som är ren och sann och fylld av kärlek. En sak jag ofta undrar är hur många sjukdomar som skulle försvinna om livsmedlen blev rena och lokalproducerade? Skrämmande tanke.
Ja, ja...nog filosoferat. Jag har många gånger försökt baka sjyssta hamburgerbröd. Helt utan framgång. Stenhårda bollar likt de så kallade grahamsfrallor man gjorde på hemkunskapen i skolan. Lerbollar utan nån vettig konsistens alls....
Med mitt nyvunna "surdegssjälvförtroende" så fick jag för mig att testa på nytt. Jag slängde ihop en deg efter att ha kollat runt på nätet lite och bland mina tidigare recept. Nästan 3h fick den stå i skafferiet under handduken innan jag kom tillbaks från Skogspromenaden. Men då hade det hänt grejer! Efter att ha bakat ut dom och låtit dom jäsa ytterligare en halvtimme så bakades dom av.
Dom blev kanonbra! Bästa jag gjort hitills! Väl värdigt en äkta Burgare. Jag kommer att testa att modifiera detta recept med äggulor och liknande tills jag hittar en ännu bättre version. Men dessa är riktigt, riktigt bra.
Här kommer receptet (jag antar att man säkert kan ersätta surdegen med färsk jäst om man inte har surdeg men jag tycker verkligen ni skall prova att sätta surdeg nån gång). Nu fuskade jag med lite tillsatt torrjäst för att få extra boost på brödet och det kan man ju tycka vad man vill om. Hade jag låtit bullarna kalljäsa i kyl ett extra dygn så hade säkert inte det behövts heller. Håll till godo:
 |
| Surdegsgrunden |
 |
| Den blandade och välknådade degen |
 |
| Degen efter ca 3h jäsning |
 |
| Bullarna innan bak. |
 |
| De nybakade Hamburgerbröden. |
På min promenad runt Kålltorp så gick jag förbi
John Karlssons Chark på Björcksgatan. Jag har aldrig handlat kött där innan, men nu var det stängt när jag väl hade vägarna förbi. Ägarn stod där inne bakom låst dörr och gjorde rent. När jag knackade på rutan så öppnade han glatt och lät mig köpa en jättefin bit Svensk Högrev. (Den var jättegod, tack så mycket!)
Denna maldes grovt och fick tillsamans med lite innanlår från råbiffskvällen bli dagens burgare. Jag körde Hestonmetoden genom att lägga alla fibrer åt samma håll och tvinna allt i en rulle utav plastfilm. Den här metoden hyllar de flesta och jag har gjort det ett flertal gånger men i ärlighetens namn så gillar jag personligen nog bättre att forma dom försiktigt med händerna. Men har du inte testat så tycker jag du skall prova. Vid tillagningen använde jag klassiska Shake Shack Smash metoden.
Länk.
Jag har en egentillverkad stekspade i 2mm rostfritt som jag använder till detta och man måste verkligen ha en rejäl pjäs för att få det riktigt bra.
Dressingen blev en variant med majonnäs, finhackad gurka, senap, ketchup, cayennepeppar och lite annat smått och gott. En rökt Engelsk Cheddar blandad med fulost blev pricken över i:t. Detta var verkligen den bästa burgaren jag fabricerat hittills. Smakerna satt precis där dom skulle och den var precis så där övermäktig som dom skall vara (tror köttvikten på de två biffarna hamnade på närmare 260gr!)
Lotta skrev till mig på Insta och frågade hur man äter en sån här. Man gör ett rejält tryck med handen rakt över så safterna rinner in brödet (och ut över tallriken) sedan öppnar man käften som en utsvulten krokodil och tar första tuggan.
Idag fyller Rejjan 5 år! Detta firas med extra god mat och mycket kel. Så jag får nog sluta här.
Nu ligger hon och gosar i Husses BD T-shirt och mår som en prinsessa.
Eller som en kompis till mig brukar säga: "Kålltorp. Där alla är Kung men ingen bär Krona".
Jag kunde inte ha sagt det bättre själv Robban.
Ha en underbar Söndag!
//Andy.
